Skuggor av våra framtida jag...
...eller Helan och Halvan på joggingtur? Svårt att välja bloggrubrik idag.
Hur som helst. Till saken. Alltså. Dagens träningspass (vecka 6 dag 1) var helt klart det tuffaste hittills. Inte mindre än två gånger 7 minuter skulle vi SPRINGA utöver joggningen. En gång brukar kännas på gränsen till nyttigt. Idag blev även Stefan riktigt flåsig och jag fick tvångstankar på hur någon av oss plötsligt segnar ner i motionsspåret så där som faktiskt händer då och då när medelålders otränade personer plötsligt anstränger sig för mycket. Allvarligt talat! Jobbiga destruktiva tankar. Men nu är vi väl inte helt otränade efter 2x5 veckor. Och kanske ska vi inte överdriva ansträngningsgraden. Men när vi var i mål så sa jag att jag INTE vill göra om detta igen. Måste sänka tempot...
Sen när vi kollade resultatet i RunKeeper så var all vånda som bortblåst! Det visade sig att vi slagit hastighetsrekord! För första gången under 6 min på ett intervall. Det förklarar saken. Och tröttheten förbyttes i rekordrus och en bestämd vilja att slå nytt rekord nästa gång; då ska vi bara springa fort i fem minuter nämligen...
Tänk vad psyket spelar stor roll...!!
Det är ju vetenskapligt bevisat att motion är nyttigt. Rent av förlänger livet. Finns det siffror på hur mycket vi nu bör förlänga livet med varje motionspass? Några minuter? En halvtimme? Och nästa fråga: lönar det sig på det stora hela att träna, om motionen inklusive dusch tar en timme? (äh vi bara skojar men ändå)
Imorgon börjar jag jobba igen. Ska försöka förlänga semesterkänslan med detta:
